Gå i skolan i Frankrike – Välja skola

Ett av de viktigaste besluten när man bestämt sig för att flytta till Franska Rivieran med barnen vilken typ av skola barnen skall gå i. Förutom den allmänna, statliga skolan finns det privatskolor och ett par halv-privata skolor. Vilket man ska välja beror förutom på ekonomi mycket på hur man tänker sig sitt liv i Frankrike, hur länge man skall stanna och vilken personlighet barnen har.

Vi har barn i både statlig och privat skola och ser för- och nackdelar med bägge. Våra barn går än så länge i elementaire, så uppdateringar kommer när de börjar på college.

De finns tyvärr inte någon svensk skola på Franska Rivieran, men Svenska skolföreningen brukar erbjuda svenskundervisning på onsdagseftermiddagarna.

Offentliga skolor

Som EU-medborgare har barnen rätt att gå i skolan i Frankrike om föräldrarna bor eller arbetar där. Hur noga det kontrolleras att man uppfyller villkoren varierar nog, för vår del var det ingen kontroll alls. Den allra största fördelen med att gå i lokala skolan är att man mycket lättare kommer in i samhället – något som är nog så viktigt om man bor i en mindre by.

Man anmäler normalt sett barnen till skolan under april-juni, men barnen har rätt till skolgång även om man kommer senare. Ta kontakt med kommunen för att få reda på vad som krävs och räkna med att få en jättehög med papper att fylla i – alltifrån personbevis (som ersätter det franska livret de famille), till vaccinationskort, till foto, till vem som har rätt att hämta barnet.

Vilken skola barnen hamnar i beror på var man bor och det är vettigt att göra lite research när man letar boende. I stort sett alla byar har egna skolor upp till 11/12 år, men därefter kan det bli stor skillnad från en by till en annan var de hamnar på college och vidare utbildning. I städerna med flera skolor kan det också göra stor skillnad i vilket kvarter man bor, så research är definitiv att rekommendera.

Med det sagt så är lärarna mycket mer fristående i Frankrike än i Sverige och hur barnen upplever skolan beror väldigt mycket på hur läraren är. Rektor har relativt lite inflytande på undervisningen och lärarna kan vara väldigt olika – från moderna lärare som fokuserar på positiv feedback till de gammaldags lärarna som föredrar strikta metoder, tyst i klassen och mycket läxor. Som tur är byts både klasser och lärare som regel varje år, så även om barnen fått en dålig lärare är det en begränsad tid.

En fördel med offentliga skolor är att det ofta finns ett fritids knutet till skolan som inte är så dyrt och som – i alla fall i vår by – följer barnen till eventuella fritidsaktiviteter i närheten. Det betyder att barnen efter skolan går till fritids, får lite fika och sedan blir följda till dansen, gympan, judon eller någon av de andra aktiviteterna som finns här. De blir sedan antingen hämtade tillbaka till fritids eller hämtade av oss föräldrar.

För barn under 12 år är det ingen skola på onsdagar på de offentliga skolorna, utan då får man antingen ha dem hemma eller på fritids.

Privatskolor

Det är lätt att först titta på de privata skolorna, eftersom det finns flera som är internationella och de kan vara lättare att skriva in sig på eftersom alla papper är på engelska. De har fördelen att det är fler lärare per elev och kan ha en pedagogik som påminner mer om den svenska, där flera av dem följer Montessori-pedagogiken. De erbjuder ofta undervisning på engelska och de kan vara mer flexibla kring frånvaro om man behöver resa och barnen kommer att vara borta.

På gott och ont har de internationella privatskolorna många elever med föräldrar som också är utlänningar. Om man inte pratar franska kan det vara skönt att kunna kommunicera med lärare och andra föräldrar, men det blir svårare att verkligen uppleva Frankrike och komma in i det franska samhället. Tänker man stanna länge kan det vara en viktig punkt att tänka på.

För de små barnen kan Montessori-skolorna vara det närmaste man kommer en svensk förskola, och ge barnen väldigt mycket bättre möjligheter till lek och kreativitet än de kommunala skolorna.

Nackdelen med privatskolorna är att de är dyra och att fritids och aktiviteter efter skoltid inte är lika tillrättalagt som det kan vara på en lokal skola. Jobbar man heltid kan det fort bli klurigt med tider. Vissa av skolorna brukar också få dåligt betyg när det gäller deras förmåga att lära barnen franska – det pratas mest engelska – så beroende på hur viktigt man tycker franskan är är det bra att fråga andra föräldrar om råd.

Till skillnad från de offentliga skolorna har vissa av de privata skolorna undervisning även på onsdagar.

Internationella skolor

Det finns ett gäng internationella skolor/klasser som är en form av halv-privata och inte kostar lika mycket som de privata, men det är hög konkurrens om platserna och barnen förväntas göra inträdesprov för att bedöma kunskaperna, framförallt i språk. Flera av skolorna har sedan höga krav på barnens prestationer och de passar bäst för barn som har lätt för sig i skolan och trivs med utmaningar.

Som regel kan man söka in när barnen skall börja CP, dvs det år de fyller 6 år eller när de skall börja collège det år de fyller 11 men undantag finns förstås. Det gäller att vara ute i god tid och ha noga koll på när anmälan till eventuella prov är (även sexåringarna gör alltså prov för att få en plats).

Fritids

Fritids kallas i dagligt tal ”garderie” eller ”centre (aérés)” och fungerar olika på olika platser. Det kan vara helt fristående från skolan och kräver ofta att man skriver in sig även där – och platsgaranti finns inte, så det gäller att göra det i tid.

De fritids som är knutna till offentliga skolor brukar vara relativt billigare (och avdragsgilla) medan de som är knutna till privatskolorna kan vara desto dyrare.

I vår by tar fritids även med barnen till de kvällsaktiviteter som är i närheten och ordnar verksamhet på onsdagar och under loven. Det är ett bra sätt för barnen att lära känna andra barn och verkligen få tid att leka.

Hoppa en nivå

Oavsett vilken typ av skola man väljer kan det vara tufft. I Frankrike är det mycket vanligare än i Sverige att man går om ett år eller hoppar upp ett år, så för ett barn som inte pratar någon franska kan det vara smart att välja en klass ett år ned för att kunna koncentrera sig mer på språket. Prata med rektorn om vad de rekommenderar och blir inte orolig eller förolämpad om de föreslår att barnet skall gå med yngre klasskamrater. Det har dock inte rätt att föreslå att barnet skall gå om en klass enbart på grund av bristande språkkunskaper.

Läs mer om franska skolan och om att flytta till Frankrike och Franska Rivieran.