Gå i skolan i Frankrike – Anmäla sig till skolan

I Frankrike blir man inte automatiskt anmäld till skolan, utan måste själv ta kontakt och skriva in sitt barn när man valt skola. Som regel går det sedan per automatik när barnet väl är inskrivet, men ibland måste det förnyas, främst när barnet byter mellan maternelle, elementaire, college eller lycee.

Man anmäler barnen till skolan genom att ta kontakt med sin kommun (eller stadsdelskontor) och får då en bunt papper som skall fyllas i. Det kan känns skrämmande eftersom fransmännen älskar formellt och högtravande språk, men var inte rädd för att helt enkelt boka ett möte eller – i en mindre kommun – bara gå till kommunhuset och be om hjälp.

(Just i mindre kommuner är det väldigt värdefullt med personlig kontakt, så försök att gå till kommunen och säg hej, även om du inte måste. Frankrike sätter fortfarande stor vikt vid det personliga och det är inte helt ovanligt att det som haft personlig kontakt får bättre behandling eller bara råkar hoppa före i kön till dagis.)

Som regel behövs ett vaccinationsbevis och det allra lättaste kan vara att helt enkelt gå till doktorn först och be denne att skapa ett Carnet de Sante för barnet och föra över de svenska vaccinen. Det brukar också krävas foto och ett utdrag ur livret de famille, vilket motsvaras av ett komplett personbevis i Sverige och kan beställas av skattemyndigheten. Utöver detta frågar de ofta om vem som har rätt att hämta barnen (när de är mindre), så om man är helt ny kan det vara bra att fundera på om man har någon granne eller annan förälder som kan vara reserv.

Anmälan till skolan brukar ske i maj, med en deadline i juni, men även barn har rätt till skolgång oavsett när man kommer.

Man behöver som regel även göra en separat anmälan för skolmat, skolbuss, fritids/garderie och ibland ytterligare en för kvällsstudier p.g.a. av det är olika aktörer.

Det gäller att snabbt lära sig de olika termerna för kontorsmaterial på franska. Och att hitta rätt färger på plastfickorna.

Kostnader

Den publika skolan i Frankrike är gratis, men när efter att de börjat i élémentaire behöver man köpa viss utrustning så som pennor, anteckningsblock och mappar. Hos oss brukar det även tillkomma en avgift på cirka 25€ som jag fortfarande inte riktigt förstått vad den är för, men jag tror det är för extramaterial till klassen och att den i teorin är frivilligt. Det finns också ofta en Hem&Skola-förening som kallas APE (Association Parents Eleves) som man bör betala medlemsskap för.

Skolmaten är inte gratis och man har rätt att hämta hem barnen mellan 12-14 för att de skall äta lunch hemma om man inte vill betala för skolmat. Matsäck är som regel inte tillåtet och tillgång till specialkost varierar stort – ofta krävs det läkarintyg – men i övrigt är maten imponerande och består ofta av en fyrarätters lunch.

Fritids kostar också och beror på hur många dagar barnet är där. Som regel bestämmer man innan vilka dagar barnet går på fritids.

Extraaktiviteter så som sport etc kostar naturligtvis också, men är ju helt frivilligt.

Många av avgifterna (så länge det inte är privatskolor) är avdragsgilla i den franska deklarationen så spara kvittona.

För privatskolorna gäller helt andra regler och kostnader, och avgifterna är inte avdragsgilla på samma sätt, så räkna med en betydlig högre kostnad.

Språket

Barnen måste inte prata franska för att börja skolan, och många av skolorna på Rivieran är vana att det kommer inflyttade barn utan franskakunskaper. Med det sagt är det sällan det är någon direkt anpassning och barnen måste vara beredda på att lära sig snabbt själva. Det kan vara väldigt tufft så man behöver vara vaksam på hur det går för dem. (Man ser ofta kommentarer om att barn suger åt sig språk som svampar och att det bara är att slänga in dem i en klass. Så är sällan fallet och hur snabbt de lär sig och hur fort de vågar använda det varierar jättemycket från barn till barn. Det är jätteviktigt att fundera på vad som passar just ens egna barn.)

I Frankrike är det vanligare än i Sverige att man hoppar en klass upp eller ned. För barn som inte kan franska kan det därför vara smartare att hoppa ned en klass så att de kan koncentrera sig på språket.

Att hitta och pricka av allt skolmaterial är alltid en utmaning

Klasser och inskolning

Läroplaner finns, men delas inte ut som i Sverige, och undervisningsmetoden beror helt på läraren och kan vara hela olika i två parallellklasser.

Franska skolan är annorlunda än den svenska. Räkna inte med att få följa med till skolan och inskolning existerar inte överhuvudtaget. Har man tur går det att boka tid för rundvandring på skolan innan terminen börjat och då får man kanske chans att träffa rektorn.

Vilka klasser barnen går i brukar meddelas ett par dagar innan skolstart (som alltid är första vardagen i september), och klasserna brukar ändras varje år. Då får man även reda på namnet på läraren som brukar kalla till föräldramöte under en av de första veckorna. Detta är som regel det enda föräldramötet under året (så missa det inte!) och ofta första gången man träffar läraren.

I maternelle får barnen ofta en bok där deras framsteg – alltifrån att klippa en figur till att kunna känna igen och sedan skriva sitt namn – bockas av

Barnen får som regel en bok eller app eller annat sätt som föräldrar kan kommunicera med läraren, och det är förstås särskilt viktig innan barnen själva kan kommunicera (dvs när de fortfarande är för små eller ännu inte lärt sig språket).

Var beredd på att fransmän uttrycker sig mer formellt än vi svenskar och att viss kommunikation från skolan kan låta väldigt sträng och opersonlig. Ofta är det dock en helt annan grej när man väl pratar med personen i fråga, så bli inte förskräckt!

Utvecklingssamtal eller kvartsamtal (som det hette på min tid) måste man själv be om – läraren kommer inte att kalla till det. Det är dock både bra och väldigt viktigt att man gör det om barnet inte trivs i skolan – lärarna har många barn, och de behöver ibland uppmärksammas på att någon inte trivs.

Fritids

Det finns fritids (garderie) men det fungerar lite olika i olika kommuner. Vi har haft turen att hamna i en kommun med ett fantastiskt fritids (som – om jag fattat det rätt – drivs som en fristående förening) där barnen gjort mycket roligt, men vi har vänner där barnen avskytt att vara på fritids och inte alls trivts, så man vet aldrig.

Man behöver skriva in sig på fritids och det är inte platsgaranti så missa det inte. Om man jobbar heltid är det nästan nödvändigt och även om man inte gör det skall man tänka på att det är då de franska barnen verkligen får tid att leka med sina skolkamrater, så det kan vara värt att låta barnen gå dit även om man inte verkligen behöver det. (Jag har aldrig hört om något liknande det svenska kravet att man måste jobba för att barnen skall få gå på garderie och aldrig behövt lämna något intyg på det.)

Vissa skolor erbjuder även fritids på morgonen, och studier på kvällen. I vår kommun hanteras detta av kommunen själv, så det kräver en egen anmälan.

Extraaktiviteter

Det är väldigt vanligt att de franska barnen har aktiviteter efter skolan redan i liten ålder. Det varierar lite från by till by, men dans, judo, gym och tennis brukar vara bland de vanligare.

(En personlig reflektion är att det ibland är lite väl hetsigt och att även småttingarna blir inskrivna på 3-4 aktiviteter per vecka… barn behöver tid att leka också.)

Många byar ställer till med en sk ”forum des associations” i början av september där alla föreningar i kommunen presenterar sig och man har möjlighet att skriva in barnen. Här gäller det att ha med checkhäftet för att kunna betala inskrivningsavgift och säkra en plats.

I vår by tar fritids med barnen till de aktiviteter som är nära så att föräldrarna inte behöver tänka på det (det kräver dock att man skriver in dem hos fritids), vilket är väldigt praktiskt, men sådant varierar också från olika kommuner (och finns inte alls om man väljer privatskola).

Hämtning och skolbuss

Även om det blivit lite bättre efter Covid och möjligheten att jobba hemma åker de flesta franska barnen bil till skolan. Gångvägar saknas ofta och små byvägar kan vara livsfarliga på morgonen när alla har bråttom till jobbet.

Ofta finns skolbuss som ett alternativ både innan och efter skolan. I vår kommun är det dock bara en enda så beroende på var man bor tar den olika lång tid (bussen tog en timme, medan det tog en kvart att gå) och barnen får inte äta i bussen så för de små kan det vara väldigt jobbigt. Hos oss är det Envibus som sköter skolbussarna och det kräver ett busskort som man beställer hos dem. När terminen startar brukar det vara kö för att köpa busskorten så det är smart att kolla upp tidigare.

För barn som börjat college brukar vanliga linjebussar vara normen, och de behöver då också ett busskort (ev via app).

Det är alltså vettigt att fundera på hur barnen tar sig till och från skolan redan när man skriver in dem, så att allt är klart.

Ovanstående är baserat på våra erfarenheter med barn som ännu inte börjat college, så räkna med uppdateringar framöver och tipsa gärna om det är något vi glömt!

Läs mer om franska skolan och om att flytta till Frankrike och Franska Rivieran.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *